en liten tanke =)

eget rum

hej

Nu har vi köpt en bur till Jessie som vi kan ha henne i när vi är iväg.

jag trodde det skulle bli lite knivigt att få henne att vara i den men vi hann knappt få upp den innan hon lade sig där.

jag blev lite köpgalen i djuraffären så jag köpte 2 nya nallar, en sele som ni pratade om här innan och en boll som hon ska få ut godis ur.

så nu är hon offisiellt en bortskämd vovve. hihi

Igår lärde hon sig kommandot "pang, du är död" och det ser så roligt ut när hon slänger sig på golvet. hihi.

kram

Bilder på Lana som jag säkert visat förr.

Någon som vet något om en fin Färgad/tecknad el.vit schäferhane som e HDoAD fri????

Tänkte mig ev.något nytt till Lanas sista kull som förmodligen blir till sommaren.

Lana e ju då efter Kamilla the lovely White Shepherd och Bodygard of kims dream.

Kolla in denna

http://bolt--trailer.blogspot.com/2008/06/bolt-official-trailer.html

Såg denna film idag, och hittade länken på facebook, tack vare Rickard/Gunilla.
Hur urgullig och rolig film som helst om en liten vit schäfer vid namn Bolt.
Rekomenderar starkt

2009*01*21

Gina hälsar från Gbg ;)

God fortsättning på det nya året, kanske lite sent men bättre sent än aldrig som
det brukar heta. Här kommer några bilder på Zingo som vi tog i början på året.
Vi i Göteborg fick ju en dag med lite snö så då passade vi på att vara ute i skogen. Zingo älskar snö så han var hur lycklig som helst.

Lite nytt om Zakima

Här är lite bilder. Den gråsvarta hunden är Lakritz.

Var ett tag sedan vi skrev nu men men... Vi ska börja valpkurs nu i veckan, ska bli jättespännande och nyttigt då han är lite osäker med nya människor. Så han behöver verkligen social träning.

Vi jobbar förfullt på att han inte ska överrumpla alla våra vänner som kommer hem till oss. Men det är inte så lätt, man vill ju inte ta bort glädjen men han måste ju lära sig att kontrollera den. Antar att det tar lite tid...

Vi tränar för fullt med han här hemma på annat också och han är väldigt duktig. Det som vi behöver jobba mest på är att inte dra när man är ute och går med han och Lakritz(mammas hund). Han går hur fint som helst när man är själv med han, men med Lakritz är han ett litet monster, några tips?

Vi har även nu börjat lämna han själv hemma en del, då skolan dragit igång på allvar för mig igen och han äter på allt utom benen han får (som han för övrigt älskar annars), han gör det bara för att jävlas tror jag. Hur har ni gjort med era?

(Jag blir inte klok på hur man får en snygg layout, men det är väl inte det viktigaste...)

VILDE jr.

Hej alla!

Jag heter Lasse Haag och det var jag som tog över White Spirit´s Wabi i slutet av november efter att Anna-Karin köpt tillbaka honom. Vi bor i Fagersta i Västmanland.

Wabi går nu under namnet VILDE jr. efter sin pappa. Fantasilöst kanske men jag lovar att det passar! Jag kommer i fortsättningen att använda det namnet på den här bloggen. Det är kul att läsa om era hundar och se alla fina bilder!

Vilde jr. och jag har känt varandra i två månader nu och jag tycker han artar sig riktigt bra. Han är fortfarande reserverad mot nya människor och skäller gärna ut dem en stund innan han accepterar dom. Han blir desto gladare när han träffar kändisar. Försöker ta med honom överallt där det är mycket folk. Just nu är det lite otäckt med barnvagnar!

Han har gått upp 5 kg sen jag fick honom och väger nu 28 kg och det är väl normalt tror jag.

Däremot så är han inte så förtjust i mat och vill inte äta på morgnarna så för det mesta äter han på eftermiddagen och kvällen (och ibland på natten). Men det verkar inte vara något problem för det finns mycket energi i den lilla kroppen och han går ju upp i vikt.....

Vilde jr. och jag har varit på en hel del små äventyr redan och jag skickar med några bilder från skridskoturer och skidsemester i Lillehammer mm.

Hälsn./Lasse o Vilde jr.

Vilde på skogspromenad

I Lillehammer och på hal is hemma i Fagersta

Här är några bilder på några av bäbina,ska skicka mer på när de var små.

Först är det Nitis sedan Moses

Här e Zakima

Här e Tinka me hängande öron o Gina me öron upp.

Här e Rexx o nedan me hundbandage i munn har vi lilla Jessie så stolt.

Aj aj aj jag glömde tyvärr kameran så det blev inga bilder på Ice(Alo) o Eyota när de lekte.

Vi var där ca 2 tim me Ice o hans husse och pratade o så lekte de tillslut Eyota o Ice.

Jag satte in lite andra bilder istället....Värkligen skit när man glömmer kameran......

Tikarna ser lite lustiga ut på första bilden då de har förlorat all päls i samband med valpningarna.

Hej hej!

Tänk vad tiden går fort och visst växer dem så det nästan knakar. Atlas väger nu 27 kg och är 165 cm i manken. Han blir bara mer och mer lik sin långhåriga pappa men jag tycker att han har börjat fälla väldigt mycket den senaste veckan så jag funderar på om man redan fäller sin valppäls? Innan har han knappt fällt något så... jag gav honom ett rått ägg i sin mat igår och ska prova detta ett tag och se om den gamla rönen stämmer. :-)


Vi brukar åka ut till havet och gå minst en gång i veckan och han älskar att springa på stranden. Som tur är har han inte vågat bada ännu men vi får se till vår/sommaren. Ska bli roligt.


Det är väldigt kul att läsa om syskonen och hjärtskärande med t.ex Moses och lilla Qlura.
Kämpa på vi håller tummarna och tänker på er.

Fotbollarna är fortfarande nr 1 och det är perfekt för även mig då jag har spelat när jag var yngre och vi kan dela ett intresse tillsammans, dock fuskar han och tar de i munnen vilket blir svårt att dribbla honom. :-)
Men vi har lärt oss att kompromissa så jag sparkar i väg och Atlas hämtar.

Köpte för några månader sedan en sele med reflexer som ni ser här nedan. Jag kan verkligen rekomendera den.
Han syns i mörker för bilar, vilket är jätteviktigt för oss då han går lös nästintill alltid. Den har ett litet handtag också som man kan hålla i om man skulle behöva plus att den inte sitter runt halsen. :-)



Vi önskar er en trevlig helg med mycket bus och roliga promenader.

Stor Flicka duktig flicka

idag var jag modig och provade att gå med Jessie utan koppel på en riktig väg.

jag har övat henne att gå utan koppel i skog och på inhängnade områden vi har ett jättebra ställe här i getinge med små grusvägar och sånt och allt är inhängnat...

och jag har övat Jessie på att gå brevid mig eller lite framför i kanten vid vägen och så fort hon kommer ut på asfalten/grusen så säger jag kanten så går hon in på gräset igen...

Jag tycker att hon blivit så duktig på det och sköter sig även när vi möter främmande hundar. så idag testade jag på en riktig väg med hus och folk på båda sidorna. (naturligtvis valde jag en gata där det bara kommer bilar från ett håll och jag ser dem nästan 10 minuter innan de når denna väg.) (men det vet ju inte jessie).

och hon var så duktig hon gick i kanten hela tiden och när det kom en hund på andra sidan tog hon 2steg ut på asfalten jag sa kanten och hon backade igen.

jag vågar inte ge mig på vägar med trafik ännu då hon ju trots allt är valp. men det känns så bra att se att övning ger färdighet.

kram

Moses på tre ben, fortsättning

Med lånad bil tog vi oss idag till veterinären.
Väl framme träffade vi en fantastisk veterinär som riktigt charmerade Moses. Det är så viktigt att man träffar en go och kunnig person i de ögonblick man känner sig orolig, hon gjorde oss helt varma i hjärtat.
Moses har drabbats av inflammation i växtzonerna på tre ben. Detta kan han få dras med en tid, allt från tre veckor till månader. Det uppkom av att han har växt för fort på kort tid, ändå är han inte i närheten av Rexx storlek. Han får nu smärtstillande och skall inte motionera på tre veckor endast kissa och bajsa och tillbaka in, så det får bli mycket hjärnaktivitet inne.
Har han inte blivit bättre på en vecka så måste vi åka tillbaks in och röntga honom men hans leder verkar det inte vara några problem med, skönt!
I dag är han dock lite gladare och ögonen ser mycket piggare ut, vilket gör oss så jävlans lyckliga. Han har sett så risig ut, han kan verkligen se ut som den ynkligaste ynkligaste. Genom att han blivit lite piggare så kommer också rastlösheten krypande… han tycker det är skittrist. En tonårsvalp som måste vila i en månad, detta blir en utmaning. Men nu har han ont igen efter att vet dragit och tryckt på hans kropp så nu sussar han.
Moses får inte gå i trappor på ett tag så Sebastian måste vara hemma från skolan då jag inte kan bära honom längre, det tar förstås en hel del på husses rygg men än så länge funkar det hjälpligt på grund av manlig stolthet;)
När ens hund mår dåligt blir man nästan sjuk själv, av ovissheten tror jag.

Ni skulle ha sett vår sorti från sjukhuset. På väg ut från parkeringen lossnar avgasröret så vi får köra upp med bilen till hälften på sjukhusets trottoar för att komma under bilen och få dit avgasröret igen. För att sedan fortsätta köra hundra meter på trottoarkanten till sjukhusbesökarnas förvåning för att kunna nå en nedsänkning så att inte avgasröret skulle lossna igen av för hård friktion. Jag har nog aldrig åkt i en sådan trasig bil! fartmätaren sviktade mellan 20 km/h, tanklåset lossnade m.m. vi kände oss som en riktig white-trashfamilj med en haltande schäfer. Nya problem kan verkligen ta udden av det jobbiga och förvandla allt till ett komiskt äventyr, med en doft av Norén.

Vi hoppas nu att Moses ska bli bra!!!!!
Kram på er och tack för att ni finns!

Jag sätter i några novemberbilder från vår resa till de värmländska skogarna.

Uppdatera: Eira

Oj, vad längesen det var vi skrev här! Det rullar på som vanligt här i Blekinge och Eira är precis lika underbar nu som när vi fick hem henne. Hon älskar alla andra hundar, bilen och människor.
De flesta i stan känner igen henne (vi är ute för jämnan) och alla tycker att det är en av de finaste hundarna de sett.
Matte står stolt brevid och tackar för berömmet. =)
Misstänker att trotsåldern börjar smyga sig på, inkalllningarna som suttit till 100% innan är helt plötsligt inte lika roliga och Eira är mer lättdistraherad än vanligt.
Det är bara att träna, träna och träna.
Lite bilder på valpen, som inte längre ser ut som en valp.